Ljuvligt!

löpbrallor

Första löppasset på ett år. Kastades tillbaka i tiden när jag sprang exakt samma runda som då för ett år sedan när kroppen kändes tung och konstig och mensen som aldrig var sen var sen. Första veckorna vågade jag inte springa (vet det är helt ofarligt, men det kändes som man gick och bar på ett väldigt ömtåligt litet frö), sen kom kräk-känslan som gjorde det omöjligt att röra mer än nödvändigt på sig. Men idag så! Med ett gäng “långsamma” Gerillalöpare sprang vi först ett varv i parken sen ett varv med intervaller. Och i bästa tänkbara löparväder. Man blir hög för mindre.

Leave a Reply

Your email address will not be published.